Känslan när man upptäcker nya muskler. Unefär så känner jag idag. Har aldrig haft träningsvärk i ryggen,det kan jag lova att jag har idag. Benen gör också lite ont när jag varit stilla en stund.. Men på något sätt känns det ganska bra ändå, eftersom det är ett tecken på att mina muskler är otränade och behöver stärkas mer. Jag är faktiskt lite taggad på att börja gymma, men har inte bestämmt mig ännu eftersom jag inte har så mycket tid över..

Började imorse med att släppa ut hästarna innan jag red Hedda. Jag har aldrig ridit henne innan men blev possitivt överraskad. Hon hade energi men sprang inte ifån arbetet. Snarare att hon blev seg efter en stund när jag började komma t henne. Hon var väldigt stum i munnen och stel i sidorna till en början. Jag jobbade mycket på att få henne mjuk i munnen och lossade henne i sidorna genom att flytta henne och rida på volt. I slutet av passet kändes hon fin i munnen och bättre i sidorna. Även fast det är mycket att jobba vidare på, var hon rolig. Hon blev lite sur och försökte få av mig någon gång men jag gillar ju hästar med lite humör.. 

Riviera fick gå ett lite hårdare dressyrpass idag och blev genomriden ordentligt. Hon börjar göra alla skolar helt okej nu och lyssnar bra på mig, samtidigt som hela tiden vill jobba mer. Det blev ett mycket godkänt pass även fast jag hade ont i mina ben såfort jag skulle rida lätt. 

Haley jobbade på tills hon var ganska trött idag. Hon var verkligen inte rolig. Red på ett rakt bett vilket kändes bra till en början. Efter en kort kort stund blev hon arg och ville att allt skulle vara på hennes vis, alltså skulle hon göra tvärt emot vad jag ville. Svängde jag åt höger, reste hon sig för att hon ville åt vänster. sen när jag svängde åt vänster reste hon sig för att hon skulle åt höger. Lite smått frustrerad blev jag... I slutet var hon trött och gjorde då inget motstånd utan gjorde som jag ville. Jag börjar bli lite trött på att hon ska knövla så mycket jämt, men det är bara att kämpa på. 

När 3 hästar var ridna, lastades Haley och Riviera för att åka till Örebro för att mätas. Både jag och mamma var tveksamma på om Haley skulle bli ponny och samma sak gällde Riviera, dock var vi mest nervösa för Haley. Riviera stod helt stilla under sin slutmätning och var avslappnad. Hon blev ponny, 148 cm. Haley var lite trälig först men slappande sen av och blev mindre än hon varit hemma, hon blev också ponny, 147cm. Frågan är ju då varför jag var mest nervös över Haley eftersom Riviera är den jag satsar mer på. Riviera är värd mycket mer och värdet skulle skjunka rejält om hon blev en liten storhäst. Nöjda och glada kunde vi iallafall åka hem med 2 D-ponnysar och Majken som blev Maxad B-ponny. 

Hemma igen, skulle Blizzie ridas. Jag var med och red på en av mammas lektioner för att checka av läget lite på våran form och vad vi behöver jobba mer på. Blizzie var till en början väldigt seg men blev sen som en tickande bomb.. Hon var sur och överreagerade på minsta lilla hjälp från mig. I galoppfattningarna studsade hon iväg och kunde inte slappna av i skritten. I traven studsade hon till när jag gjorde små halvhalter. Som tur var, gick öppnorna och slutorna väldigt bra idag. Så jag antar att man får vara nöjd med det iallafall. Bara att hoppas på att hon är på bättre humör imorgon.. 

Nu har jag och mamma nyss ätit räkmacka och Theo ska snart få ett bad, han är ganska skitig..  Imorgin tar vi ut hästarna ganska tidigt då jag och mamma ska till Kristinehamn direkt nät stallet är klart. Vi ska till Granngården och kika lite på rean innan vi åker till Theos uppfödare för att hälsa på. Theo ska då få leka lite med sin bror, och även få träffa sin mamma och pappa igen. Kvällen spenderas som vanligt i kyrkan. 

Ha det bra!     

Precis som rubriken lyder, känner jag just nu. Jag kommer sova gott inatt och antagligen vakna med träningsvärk imorgon. Idag var det första gången jag var på ett gym. Jag var på colluseum i Karlskoga med skolan. Tanken var först att köra ett bodypump pass men ångrade mig då många sa att det var väldigt jobbigt. Jag som då är väldigt otränad, hade ingen lust att köra på hårt första gången. Började istället på gymmet och provade olika maskiner. Allt var väldigt roligt och jag blev faktiskt sugen på att skaffa en gymkort. Ett perfekt sätt att fördriva tiden i väntan på bussen, plus att det är bra träning för kroppen. Efter en stund på gymmet fick jag reda på att alla som inte körde bodypump, skulle köra ett annat pass. Då fanns det ingen återvändo. I passet ingick både kondition och styrka. Det som jag tycker är så bra med att träna i grupp, är att man inte ger upp lika lätt. Jag tog nog ut mig till max idag. Aldrig kört ett så hårt pass tror jag. Men det var kul och det kändes att jag behöver förbättra min kondition!

På lunchen följde jag med några tjejer i klassen och åt på joan's. Jättegod mat verkligen! På eftermiddagen åkte jag lite skridskor innan mamma hämtade mig. Haley fick följa med på träningen för Sofie. Först var jag faktiskt förvånad över vad bra hon skötte sig, inga utbrott bara lite små studsar. När vi hoppade ville hon inte hoppa ett blått kryss.. Hon stängde av och det gick knappt att kommunicera med henne. Tillslut fick jag igenom min vilja och avslutade då passet. Hon skötte sig inte perfekt men helt okej för att vara hemifrån för första gången. Imorgon ska hon mätas, Riviera också. De båda ska ridas på förmiddagen. Tänkte även ta Blizzie och Hedda. Jag har studiedag och på fredag ska jag plugga hemifrån. Så skönt med kort vecka!
Ha en fortsatt bra kväll!

I slutet av mars/början av april 2015 tog jag ett stort steg i hästlivet. Jag skaffade min första storhäst. Det fanns i tanken att vi kanske skulle börja kika lite på storhäst med hade inte planerat att åka och titta på någon. Plötsligt dök ett väldigt fint sto upp på facebook. Jag såg bilderna och blev väll ganska kär direkt. Hennes förra ägare känner vi sen innan (Hon är uppfödare till bla Ragnar) och hon kom hem till oss med hästen så att vi skulle få se den. Vi började med att longera och löshoppa henne innan jag satte mig upp. Hon låg efter i sin utbildning men jag och mamma kände att det fanns potential i henne även fast det var mycket jobb. Det var ett bra projekt att ha brevid mina ponnysar. Kitana blev min, min egna 5-åring.

Jag började med att rida henne i dressyren och hoppade sedan några gånger med henne och allt gick helt okej. Hon hade humör och egna åsikter men gav sig rätt snabbt. Under sommaren åkte jag av ordentligt, dock inte av henne utan en tillridningshäst. Efter 4 veckor var skadan nästan läkt och jag började rida lite försiktgt igen. Jag var väldigt osäker och konflikträdd i ridningen till en början när det gällde hästar jag inte riktigt kände. Kitana kände ganska snabbt att hon kunde bestämma över mig och hon fick göra lite som hon ville. Jag vågade inte säga till henne när hon försökte komma undan arbete. I början av december bestämde jag och mamma att vi skulle sälja henne då jag blivit rädd för henne. Så fort hon krånglade blev jag knäsvag och ville nästan gå av. Jag har aldrig kännt så förut och det var inte bara hennes fel, utan jag var rädd attjag skulle bryta mig igen. Jag åkte av 2 gång efter sommaren så det var inte så att hon slängde av mig ofta och skrämde mig så, utan jag var bara allmänt rädd och osäker. 

Efter jul dök det upp ett inlägg på facebook om att en tjej jag känner sen innan, letade nya hästar. Jag svarade henne och hon kom och provred. Jag åkte av under provridningen, vilket var mitt egna fel då jag fega ur på ett hinder. När Emelie hoppade upp och red blev jag först helt imponerad över hur hon red Kitana och vad fin hon var. Ju mer hon krävde desto mer satte Kitana emot men Emelie löste det utan några problem. Kitana var ganska dum, Emelie fick ta reda på allt som jag har verit rädd för. Även fast Kitana inte visade sin bästa sida, fick Emelie se hur hon kan vara och hon bestämmde sig för att köpa henne. Så i torsdags gick Kitana igenom besiktningen och åkte idag. Hon hamnar hos Emelie Överlien, Överliens utbildningsstall, vilket jag tror kommer bli väldigt bra. Emelie har en enorm rutin och kommer fixa Kitana utan problem, det är jag helt säker på. Hon kunde nog inte ha kommit till ett bättre ställe. Det känns även skönt att jag som sagt, känner Emelie sen innan. 

Det känns på ett sätt som ett misslyckande att jag inte klarade av henne efter ordning men detta är nog den bästa lösningen så att jag kan få tillbaka mitt självförtroende igen.